Historik om Kungliga Hagaparken och Frösundavik

Hagaparken, Sveriges kanske främsta exempel på en engelsk park, anlades på 1700-talet och har inspirerat hela omgivningen kring Brunnsviken.

Parkstilen växte fram i England under mitten av 1700-talet som en reaktion mot den formella och strikta barocken. De engelska parkerna skulle utgå från naturen och forma ett idealt kulturlandskap.

Stilen hämtade influenser från antiken, Italien och Kina. Mjukt formade gräsytor, så kallade pelouser, växelverkade med mörka skogspartier och halvöppna hagar. Slingrande gångar tog besökaren förbi buskage, bersåer och ståtliga träd. Olika byggnader, till exempel nybyggda ruiner och paviljonger, skulle bjuda på ständigt nya upplevelser.

Initierades av Gustav III

Hagaparken kan även kallas en gustaviansk park eftersom det var Gustav III som var initiativtagare till lustparken. Han utförde själv många skisser, både till själva parken och till byggnaderna. Kungen hade många skickliga yrkesmän till sin hjälp. Störst betydelse för parkens utformning och innehåll hade arkitekten Fredrik Magnus Piper.

Gustav III:s ursprungliga plan var att anlägga en mindre engelsk park vid Haga. Åren 1771 till 1780 anlades också en enkel promenadpark på de tre holmarna i Brunnsviken söder om Haga gård. Parken fick promenadvägar längs stränderna och nya alléer planterades. Broar byggdes mellan holmarna och ett lusthus flyttades till Haga från Karlbergs slottspark.

Dubblerades i storlek

1785 köpte Gustav III även Brahelunds gård. Genom detta köp kunde kungen utvidga Hagaparken till mer än dubbla storleken. Detta blev också inledningen till Pipers mer omfattande generalplaner. Mellan 1785 och 1800 levererades 26 000 träd till Haga!

1786 påbörjades arbetet med grundläggningen av Gustav III:s stora lustslott efter arkitekt Olof Tempelmans planer. Tempelman efterträddes senare av Louis Jean Desprez. I mars 1792 mördades Gustav III och intensiteten i arbetet med Hagaparken avtog. Slottet blev aldrig färdigbyggt, men grunden finns fortfarande kvar i parken.

Under 1800-talet ökade Hagas betydelse som promenadpark för stockholmarna. Att de kungliga parkerna öppnades för folket var en tendens i hela Europa vid den här tiden. 1935 blev Hagaparken statligt byggnadsminne och ingår sedan 1994 i Sveriges första nationalstadspark. Haga förvaltas i dag av Statens fastighetsverk och Kungliga Djurgårdens Förvaltning.

Frösundaviks historia

Frösundavik var ursprungligen torpet Snåltäppan, och lydde under Lilla Frösunda. Liksom många andra torp i Stockholms närhet förvandlades det till sommarboställe under 1700-talet och bebyggdes ståndsmässigt under 1780-talet. I början på 1800-talet lät grosshandlaren Nils Zettervall omgestalta herrgården till en tvåvånings stram empirebyggnad. Den siste private ägaren, grosshandlare Erik Johansson köpte 1904 egendomen i avsikt att stycka av tomter till en planerad villastad. Dessa planer blev aldrig verklighet.

Byggnaden användes under den militära tiden som kansli och mycket av den ursprungliga inredningen gick då förlorad. Under 1992 renoverades Herrgården varsamt och delar återställdes till sitt ursprung. Byggnaden är idag Q märkt. I dag används Herrgården för möten och konferenser.

Den militära tiden

År 1917 köpte staten hela området genom Järvakommissionen för att etablera en ny förläggning för ingenjörstrupperna. Arméns chefsarkitekt Erik Josephson fick i uppdrag att rita den nya, stora militäranläggningen med bataljonskasern, kanslihus med mäss, matsal, sjukhus, marketenteri, stallar, förråd, med mera.

Byggnaderna, som uppfördes i mäktig, klassicistisk stil, var alla slätputsade och gulbruna till färgen med röda snickerier. Den gamla herrgården kom att införlivas med kasernbebyggelsen som kanslihus, varvid den byggdes om interiört. År 1970 flyttade Svea Ingenjörsregemente från "Frösunda östra" till Södertälje, och därefter avvecklades successivt den militära verksamheten.

Frösundavik i dag

År 1985 köpte Solna stad Frösundaviksområdet av staten, varigenom området gjordes tillgängligt för allmänheten. Senare avyttrades stora delar till SAS och fastighetsbolaget Frösundavik. I delen söder om allén avses flertalet av de kvarvarande militärbyggnaderna bevaras. Några av dem är pietetsfullt upprustade och används för rehabiliteringsverksamhet.

Hotellet byggdes 1990 ihop med den ursprungliga huvudbyggnaden. Tanken med utformningen av hotellet var att skapa en förlängning av den pampiga allén som leder fram till kasernen (huvudbyggnaden), genom hela huset och upp till restaurangen. Konferens- och restaurangdelen fick formen av en solfjäder med utsikt mot Brunnsvikens vatten. Hotellrummen finns i två flyglar som sticker ut som vingar på ett flygplan på varsin sida.